Jag hade ju som mål att springa Blodomloppet den 28:e. Kan konstatera att så blir inte fallet. Att helt mekaniskt öka löpmängden med en kilometer i veckan borde ju kunna funka; den procentuella ökningen blir ju mindre och mindre sas. Men kroppen håller inte för mängden ändå, redan vid 3 pass *7 km kände jag att det inte skulle hålla. Saken är den att pass på sju/åtta kilometer tar en del tid i anspråk. Första veckorna när jag körde tex två kilometer kunde jag sticka ut precis närsomhelst och vara klar på tio minuter. Den tid jag har för egenträning nu måste jag prioritera på styrketräningen.
För faktum är att jag haft några sämre veckor smärtmässigt. Det började med en semestervecka helt utan styrketräning (men löpning istället) och det var påtagligt hur jag blev sämre och sämre för varje dag. Väl hemma igen och igång med styrketräningen så dämpades den molande värken ganska omgående. När den allra värsta värken släppte i våras och jag började se en framtid med jobb och så igen så tolkade jag dom förbättringarna som att mina nervskador börjat läka ihop. Så kanske inte var eller är fallet då. Men så länge jag kontinuerligt styrketränar så verkar det hålla sig hyfsat i schakt så jag nöjer mig med det tillsvidare.
Löpargruppsäsongen är nu bara veckor bort. Igår tjuvstartade jag och vikarierade som coach för Topphälsa. Så kul med grymt positiva och kämpaglada deltagare. #världensbästajobb
Framöver vad gäller coaching: måndagar coachar jag RunAcademy. Tisdagar och onsdagar Puls&Träning.
Så jag har absolut möjlighet att ta fler grupper – kontakta mig då bara!
